In vino veneris

Nämenhörni, om man skulle ta och blogga lite va? Det ser lite glest ut här numera. Kronisk lathet är nog problemet.

Jul & nyår har passerat i en yra av gourmetmat och sociala aktiviteter. Till alla som pysslat, bakat, lagat, kokat, städat och garnerat så att jag i största bekvämlighet kunde parkera mig vid dukat bord endast medförande en näve knäck vill jag säga: TACK! Ni är enastående människor och hade jag en gnutta musikalisk talang i kroppen hade jag komponerat en hyllningssång till er ära.

Det nya året har precis börjat och som sig bör har tankarna börjat sysselsätta sig med framtiden. De mest konkreta punkterna som bekymrar/exalterar/skrämmer/lockar mig mest är följande:

  • AT-tentan. Behöver jag säga mer? *brrrr* Februari, skräckens månad. Jag som helt har glömt hur man pluggar. När ska jag ha tid att göra en sit-in på kirurgen? Vad är det egentligen för elektrolytrubbning man får vid Addisons och hur tolkar man en spirometri? Har inte jag en gång i tiden kunnat tolka EKG (och rätt bra dessutom)?
  • Karriären. Jag fick inte jobb på dermatologen i Göteborg som jag hade hoppats, och i staden jag studerat (där händelsevis alla människorna som lagar god mat och spelar Carcassonne finns) finns det kaaaaanske en öppning… till hösten. Kanske. Men i så fall ett underläkarvikariat. Kanske en ST-tjänst till våren 2011. Eller var det 2012? Och det finns ack så många sökande. Meriterande vore arbete i en närliggande specialitet, så nu söker jag jobb i närliggande specialiteter (av en kollega benämnt som ”förhudsvikariat” möhöhöhöh), men bör nog också gardera mig med att söka dermatologivikariat i andra städer också. Tips på trevliga sjukhus i trevliga städer mottages tacksamt.
    Hittills vägrar jag ens överväga något annat än dermatologi, menvi får väl se (Dermatology is the best specialty. The patient never dies and never gets well).
  • Ekonomi och bostad. Försöker få pengarna att sluta rinna mellan fingrarna som de gjort alltsedan examen och istället rinna in på ett sparkonto vars nnehåll snart ska duga till kontantinsats för en fin liten lägenhet någonstans. Det går bra ända tills jag bara ”måste” ha en ansiktsprimer från Smashbox för 400 spänn eller något precis lika irrelevant. Jag behöver en förmyndare, som Lisbeth Salander! Fast helst en som inte våldtar en i rumpan varje gång man behöver pengar (eller ja, det hade ju varit ett effektivt sätt att minska utgifterna förstås).
    Jag är en ekonomisk analfabet och skulle behöva nån slags grundkurs i hur man hanterar sin privatekonomi, vilket är lite pinsamt eftersom min pappa är revisor och man kunde ju tycka att lite av det här kanske borde passerat över till mig via osmos, men icke.
  • Diverse självförbättring. Vikten har minskat 3,7 kilo sedan november, vilket är en bedrift med tanke på ovan nämnda matmänniskor som härjat under helgdagarna. Det som återstår, förutom mer viktminskning, är att börja träna, använda eltandborste & tandtråd, sola lite, städa & diska regelbundet, rensa ut frysen, tapetsera sovrummet, måla hallen, lära mig laga godare och nyttigare mat, sluta med de evinnerliga koffeindryckerna (fast gulliga närbutiksparet har tagit in sockerfri Powerking bara till mig så jag kan inte sluta förrän de är slut), börja baka eget bröd, höra av mig till vänner & familj oftare, sluta köpa handväskor & skor som jag ändå inte använder och lära mig småprata om något annat än fekalkräkningar i sociala sammanhang.

Framtiden är ljus indeed.

Annonser

7 kommentarer

  1. alex. resare said,

    05 januari 2010 den 09:59

    När det gäller samtalsämnen så kan jag inte säga annat än att vi bad om det. Eller snarare tiggde. När det gäller privatekonomikurser så är det nog inte bara jag som lyser upp av lycka utan även ordningsfrun om hon har hittat hit. Min käpphäst är att sätta lite bättre mål än tidigare istället för att direkt satsa mot sitt ideal. Om man vill spara 3000 kr i månaden men lyckas med 150 kr är 300 kr ett bra mål nästa vecka och inte att först börja med att spara 3000 kr och sedan nalla upp det.

  2. ordningsfrun said,

    05 januari 2010 den 10:55

    Jag är här!
    Det stämmer – både jag och herr skribent ovanför mig är bisarrt intresserade av privatekonomi, budgetar och allt annat som rör våra slantar. Det betyder inte att vi är dunderrika, men vi är iaf mindre fattiga än vad vi hade varit utan detta intresse. Vi bistår gärna med både budgetmallar och nördigt ekonomiprat :)

  3. pontus said,

    06 januari 2010 den 00:23

    privatekonomitips:
    * skaffa sparkonto på riksgälden och för över x kr dit automatiskt varje månad, glöm sedan bort att du har kontot
    * skit i budget, för kassabok några månader istället. fyll i alla utgifter varje dag i ett excelark, fördelat på lämpliga kategorier

  4. pontus said,

    06 januari 2010 den 00:26

    och stockholm har många sjukhus…. :) (fast då måste x ovan vara en ganska stor summa, om du ska köpa bostad för den :( )

  5. Bek said,

    07 januari 2010 den 00:29

    Om du tar med och pantar alla dina energidrycksburkar istället för att dumpa dem på mitt vardagsrumsbord så har du en 5:a i centrum på ett halvår.

  6. Miss Miss said,

    07 januari 2010 den 10:26

    Ja, du kan ju inte gärna flytta ifrån Bek, så valet torde vara tämligen enkelt, det är väl Dermatologen i Ume som gäller, eller har jag fel?

  7. Sofia said,

    07 januari 2010 den 21:30

    Alex: haha, att spara för mycket och sedan nalla lite, det känner jag igen tyvärr. Men det har inte hänt senaste två månaderna iaf,så jag tolkar det som att jag har hyfsat grepp om ekonomin just nu iaf. :)

    Ordningsfrun: härligt att höra att det finns pedagogiska resurser att tillgå i närområdet (för en något generös definition av ”närområde”). Mina funderingar rör sig en hel del kring sparande och hur man ska dela upp det i kortsiktigt och mer långsiktigt sparande med olika strategier för investeringar och sådant. Dvs sådant jag inte kan så mycket om alls, men gärna vill lära mig mer om.

    Pontus: att glömma bort att man har pengar är alltid en bra strategi! Kassabok har jag fört i november med min älskade underbara Iphone, så jag börjar inse det jag borde ha insett för länge sen: jag lägger alldeles för mycket pengar på crap och onödigheter.
    Ses i mars förresten! Då väntar jag mig en guidad tur med science fiction, serietidningar, fästmö och liten knodd.:)

    Bek: om du tar med och pantar din mamma har du snart råd med en pappkartong i Östra Ersboda.

    Miss miss: nej, du har så rätt. Jag har ett sk. omvänt besöksförbud mot mig, så om jag befinner mig längre än 13 mil från Bek så piper min elektroniska fotboja.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: